Nytt kundbesök
Odenplan eller kanske Vasastan... eller var det Kungsholmen?
Kallpratat lite med potentiell kund, förspel, beställer en lunch - får den serverad då följande inträffar:
En kvinnlig gäst ställer en fråga till personalen,
-Vad är det där för något? pekandes på en tavla.
Personalen i fråga hänvisar till ägaren (aka min kund) med motiveringen att han kan förklara bättre.
Ägare (väldigt trevlig och väldigt gestikulerande) kommer fram till kund.
-Ägare - hejsan, yatak? stort leende (yatak = säng på turkiska)
-Kund - vad är det där för något?
-Tavla, vadå?
-Ja, men motivet vad är det för något, din hemstad?
-Nej inte hem. Det Urfa.
-Vadå?
-Det Urfa.
-Urfa?
-Ja. En stad.
-Jaha, ser jättefint ut.
tystnad
-Ligger det i Kurdistan eller?
Ägaren hajar till, rösten går upp ett par oktaver.
-Vadå Kurd istan? Var ligger Kurd istan?
Det finns inte Kurd istan. Alla ottomaner.
Jag skrattar högt. Så högt att det är pinsamt. Jag blir rosig om kinderna men kan inte sluta skratta.
Hans min, den röda färgen på kinderna och hans ton säger bara "shululululuulululu BOMB!!!".
Fniss -men ligger det i Kurdistan?
-Vad menar? Det finns inte Kurd istan. Alla ottomaner. Det ligger Turkiet. Inget Kurd istan.
-Jaha... ligger det i östra Turkiet?
-Ja, sådär.
Det ligger närheten av berg du vet där Abrahama (släkt med the Obama?) bor.
Vi tror om åka dit man hittar fru. Där afrosidiak finns.
Ehhh, que?
-Nja, du menar Abraham. Bodde. Fast Moses var före Abraham.
-Mosez? Inte Mosez, Abrahama.
-Nej, Moses var före Abraham, eller vänta nu...
-INGEN MOSEZ. Jag har läst historia, förstår?
-Jo men vänta, du har nog rätt. Moses kom först i Andra Uppenbarelsekapitlet eller i Johannes Evangeliet.
.... befinner jag mig mitt i ett torgmöte i Köping?
Efter 5 minuters diskussioner om Ottomanska Riket, gränser och kultur kommer frågeställningen som jag fasat för:
-Vet du vad som stör mig med religion?
Shit, nu kommer attacken på islam. Det blir kaos med dig kvinna. Don´t go there....
-Att judar tror att dom har ensamrätten på Gud. Gud är för alla. Man kan inte säga att man är guds utvalda folk. Då klankar man ner på alla andra.
Pust, vilken bubblare.
En poäng. Jag brukar också säga så.
-Jag tycker inte om judar som tänker så. Alla judar tänker så.
Så du tycker inte om judar alltså? Där skildes våra vägar åt, igen..
-Jag respekterar judenismen. Jag respekterar alla tror. Du vet i Turkiet många tror. Många tror olika. Det bra. Alla ottomaner. Det finns inte judenism, krist, muslim, kurd (ny religion?). Alla lika, måste vara.
Han har helt rätt, det borde vara så och ärligt kan jag säga att jag blev lite stolt. Han vände på steken och sa det rätta. Trots SFI skolket så har han vettiga åsikter. En bra kille. Ingen ironi.
Röda färgen har försvunnit, lågmäld ton. Han har delat med sig av sin medmänsklighet, omvänt henne med
sin tes. Han bygger broar.
Kvinna som hon är märker hon att han tycker att han sagt något vettigt. Bron är färdigbyggd. Hennes instinkt säger. Spräng bron!
-Vet du, du pratar inte så bra svenska. Du glömmer prepositionerna.
-Prope...
-Prepositionerna.
Dom S M Å orden. Du måste bli bättre på det.
Det är svåra ord. Jag förstår vad du säger men många skulle inte förstå dig. Jag har en "bekant" från Kurdistan som bla bla bla bla bla SFI bla bla bla 3 år men nu kan han bla bla bla.
Klapp på axeln från henne, som ett sista hugg i ryggen. Som ett sista Fakk U. Så att han verkligen dör, direkt.
Personalen som stått och tittat på, besvärat, för att rycka in utifall handgemäng skulle uppstå agerar direkt när han hastigt reser på sig. Illröd i ansiktet. Innan han hinner säga något kommer det mummel mummel från servispersonalen.
Ägaren börja gå iväg och säger0
-ursäkta, måste skurit kött.
-Skära.
Han fryser till.
-Det är imperferkt. Du ska skära kött. Inte skurit kött. Det är presens. Någonting du ska göra nu är imper.. eller var det presens? Nej nu måste jag iväg och jobba. Tack för antopasta tallriken, den var jättegod.
Han vänder sig om med ett stooooort leende. Skit i bron brurshan, hon har öppnat dörren.
-Antipasti. Det heter antipasti.
-Proskotton var jättejätte god.
-Prochutto, klanderfri uttal
Han sparkar upp dörren.
-vad mer gott på (där satt den) taldrik?
-Mossarellan också.
-Aha, motzarella. Mer?
-Bakar ni fokasian själva?
-Ja, vi bakar foccacian ja. Småskrattandes.
-Annat?
-Ja, fetaosten och kalamataoliverna var annorlunda än dom jag brukar äta men de här var mycket godare.
-pecorino och kalamata grekisk inte italiensk.
- Och den stora skivan med salami var inte så stark, det var bra.
-Breasola inte salami. En pust, en tanke - du är ägd kvinna.
Ha trevlig dag, vinki vinki.
-Det heter EN trevlig dag, vink vinki.
-Vaffan coulo, vinki vinki.
-Vadå?
-Det betyda du också.
--
Disclaimer: Det kan vara stundtals förskönat, det kan vara helt sant. Jag vet, för jag var där. I Vasastan. Kungsholmen. Odenplan.
Kallpratat lite med potentiell kund, förspel, beställer en lunch - får den serverad då följande inträffar:
En kvinnlig gäst ställer en fråga till personalen,
-Vad är det där för något? pekandes på en tavla.
Personalen i fråga hänvisar till ägaren (aka min kund) med motiveringen att han kan förklara bättre.
Ägare (väldigt trevlig och väldigt gestikulerande) kommer fram till kund.
-Ägare - hejsan, yatak? stort leende (yatak = säng på turkiska)
-Kund - vad är det där för något?
-Tavla, vadå?
-Ja, men motivet vad är det för något, din hemstad?
-Nej inte hem. Det Urfa.
-Vadå?
-Det Urfa.
-Urfa?
-Ja. En stad.
-Jaha, ser jättefint ut.
tystnad
-Ligger det i Kurdistan eller?
Ägaren hajar till, rösten går upp ett par oktaver.
-Vadå Kurd istan? Var ligger Kurd istan?
Det finns inte Kurd istan. Alla ottomaner.
Jag skrattar högt. Så högt att det är pinsamt. Jag blir rosig om kinderna men kan inte sluta skratta.
Hans min, den röda färgen på kinderna och hans ton säger bara "shululululuulululu BOMB!!!".
Fniss -men ligger det i Kurdistan?
-Vad menar? Det finns inte Kurd istan. Alla ottomaner. Det ligger Turkiet. Inget Kurd istan.
-Jaha... ligger det i östra Turkiet?
-Ja, sådär.
Det ligger närheten av berg du vet där Abrahama (släkt med the Obama?) bor.
Vi tror om åka dit man hittar fru. Där afrosidiak finns.
Ehhh, que?
-Nja, du menar Abraham. Bodde. Fast Moses var före Abraham.
-Mosez? Inte Mosez, Abrahama.
-Nej, Moses var före Abraham, eller vänta nu...
-INGEN MOSEZ. Jag har läst historia, förstår?
-Jo men vänta, du har nog rätt. Moses kom först i Andra Uppenbarelsekapitlet eller i Johannes Evangeliet.
.... befinner jag mig mitt i ett torgmöte i Köping?
Efter 5 minuters diskussioner om Ottomanska Riket, gränser och kultur kommer frågeställningen som jag fasat för:
-Vet du vad som stör mig med religion?
Shit, nu kommer attacken på islam. Det blir kaos med dig kvinna. Don´t go there....
-Att judar tror att dom har ensamrätten på Gud. Gud är för alla. Man kan inte säga att man är guds utvalda folk. Då klankar man ner på alla andra.
Pust, vilken bubblare.
En poäng. Jag brukar också säga så.
-Jag tycker inte om judar som tänker så. Alla judar tänker så.
Så du tycker inte om judar alltså? Där skildes våra vägar åt, igen..
-Jag respekterar judenismen. Jag respekterar alla tror. Du vet i Turkiet många tror. Många tror olika. Det bra. Alla ottomaner. Det finns inte judenism, krist, muslim, kurd (ny religion?). Alla lika, måste vara.
Han har helt rätt, det borde vara så och ärligt kan jag säga att jag blev lite stolt. Han vände på steken och sa det rätta. Trots SFI skolket så har han vettiga åsikter. En bra kille. Ingen ironi.
Röda färgen har försvunnit, lågmäld ton. Han har delat med sig av sin medmänsklighet, omvänt henne med
sin tes. Han bygger broar.
Kvinna som hon är märker hon att han tycker att han sagt något vettigt. Bron är färdigbyggd. Hennes instinkt säger. Spräng bron!
-Vet du, du pratar inte så bra svenska. Du glömmer prepositionerna.
-Prope...
-Prepositionerna.
Dom S M Å orden. Du måste bli bättre på det.
Det är svåra ord. Jag förstår vad du säger men många skulle inte förstå dig. Jag har en "bekant" från Kurdistan som bla bla bla bla bla SFI bla bla bla 3 år men nu kan han bla bla bla.
Klapp på axeln från henne, som ett sista hugg i ryggen. Som ett sista Fakk U. Så att han verkligen dör, direkt.
Personalen som stått och tittat på, besvärat, för att rycka in utifall handgemäng skulle uppstå agerar direkt när han hastigt reser på sig. Illröd i ansiktet. Innan han hinner säga något kommer det mummel mummel från servispersonalen.
Ägaren börja gå iväg och säger0
-ursäkta, måste skurit kött.
-Skära.
Han fryser till.
-Det är imperferkt. Du ska skära kött. Inte skurit kött. Det är presens. Någonting du ska göra nu är imper.. eller var det presens? Nej nu måste jag iväg och jobba. Tack för antopasta tallriken, den var jättegod.
Han vänder sig om med ett stooooort leende. Skit i bron brurshan, hon har öppnat dörren.
-Antipasti. Det heter antipasti.
-Proskotton var jättejätte god.
-Prochutto, klanderfri uttal
Han sparkar upp dörren.
-vad mer gott på (där satt den) taldrik?
-Mossarellan också.
-Aha, motzarella. Mer?
-Bakar ni fokasian själva?
-Ja, vi bakar foccacian ja. Småskrattandes.
-Annat?
-Ja, fetaosten och kalamataoliverna var annorlunda än dom jag brukar äta men de här var mycket godare.
-pecorino och kalamata grekisk inte italiensk.
- Och den stora skivan med salami var inte så stark, det var bra.
-Breasola inte salami. En pust, en tanke - du är ägd kvinna.
Ha trevlig dag, vinki vinki.
-Det heter EN trevlig dag, vink vinki.
-Vaffan coulo, vinki vinki.
-Vadå?
-Det betyda du också.
--
Disclaimer: Det kan vara stundtals förskönat, det kan vara helt sant. Jag vet, för jag var där. I Vasastan. Kungsholmen. Odenplan.
Kommentarer
Trackback
